Sällskapsliv,
Litterära matinéer på Skansen startade 1993 och höstens fem program är nummer 188-192 i
serien, som hittills har besökts av
över 17 800
besökare. Information om serien
kan erhållas på DELS’ hemsida, i Parnass, på
Skansens hemsida eller genom DELS’
ansvarige:
Skansenentrén gäller till programmen. Information finns även på Skansens hemsida
2 oktober
Taubesällskapet www.taubesallskapet.se
Evert Taube vid Medelhavet
Med ett fyrmastat clipperskepp
längs taubeska smultronställen såsom Antibes, Korsika, Genuabukten, Azurkusten
och Änglarnas bukt har Erling Matz, Rolf Bergström och Lars Göran Carlson
seglat i sommar. De underhåller musikaliskt kring denna resa. Evert Taube
hämtade på plats stor inspiration ur provensalsk medeltida kultur. I Antibes
har han under ett fikonträd skrivit många böcker och visor om sitt händelserika
liv längs norra Medelhavet.
Evert Taube skrev om “sju glada
sjömän rundade Hornet idag”. Erling Matz kommer att berätta hur han i
gummiflotte rundade Kap Horn.
Evert Taube (1890-1976) var född i Göteborg och avled i Stockholm, men hela världen var öppen för hans penna och pensel. Bohuslän och Stockholm liksom Roslagen, Provence, pampas och haven har han kärleksfullt skildrat.
9 oktober
Selma Lagerlöf-sällskapet www.selmalagerlof.org/
Selma Lagerlöf och scenkonsten
Flera av Lagerlöfs verk har iscensatts med stor framgång. Vad är det som
gör hennes berättelser så lämpliga för scenen? Möt
Selma Lagerlöf (1858-1940), är en av Sveriges mest lästa och älskade författare och hennes verk har nått läsare långt utanför landets gränser. År 1909 fick hon som första kvinna Nobelpriset i litteratur och var också den första kvinnan i Svenska Akademien.
16 oktober
Nils Ferlin-Sällskapet http://user.tninet.se/~jll006w/nfindex.htm
Nils Ferlin - en
diktare i tiden
I
år är det 50 år sedan skalden Nils Ferlin avled. Nils Ferlin debuterade
redan 1930 men hans dikter är fortfarande aktuella och de talar till alla
människor. Ett bevis på detta är att Nils Ferlin och ingen annan är
Sveriges mest tonsatte poet! I programmet kommer de medverkande artisterna
att berätta om skaldens liv samt recitera och sjunga många av hans dikter
och tonsatta visor. Medverkar gör Ferlinsällskapets ordförande,
författaren Jan Mårtenson, sångaren och kompositören Ove Engström, vispoeten och
trubaduren Torsten Arnbro samt recitatörerna Lilian Ahlm & Tor Englund.
Nils Ferlin (1898-1961) är en av våra mest lästa och folkkära diktare. Han föddes den 11 december 1898 i Karlstad där fadern, Johan Albert Ferlin, arbetade på Nya Wermlands-Tidningen. 1908 blev fadern redaktör för tidningen Bergslagen och familjen flyttade därför till Filipstad. Året därpå drunknade fadern, men modern, Elin Nathalia, lyckades ändå ge sina tre barn en bra utbildning. Nils Ferlin tog sin realexamen 1914 och därefter hade han många tillfälliga arbeten, bl. a som sjöman, bokhandelsmedhjälpare och med att såga is på sjön. Under 20-talet reste han runt som skådespelare och revyartist efter utbildning vid Elin Svenssons teaterskola i Stockholm. I samband med detta skrev han egna visor och kupletter.
År
1930 gjorde Nils Ferlin debut med diktsamlingen En döddansares visor,
men det stora genombrottet kom med Goggles 1938. Under 30-talet var han
centralgestalt bland konstnärer och författare i Stockholms Klarakvarter. Nils
Ferlin gifte sig år 1945 med Henny Lönnqvist och de bosatte sig i Roslagen.
Efter flytten från det hektiska livet i Stockholm tycks hans liv ha gått i
lugnare banor. 1961 avled han på Samariterhemmet i Uppsala. Nils Ferlin ligger
begravd på Bromma kyrkogård.
23 oktober
Pälle Näver-Sällskapet www.stenberga.nu/Society.aspx?societyId=7
Pälle Näver i ord och
ton
Välkomna till att
höra Pär-Olof Högstedt berätta om sin
farfar, författaren Pälle Nävers säregna liv varvat med dikter i ord och ton.
En levande berättelse i en härlig blandning av hjärtligaste humor och djupaste
allvar tillsammans med trubaduren
Pelle
Näver (1897-1986) Smålandskalden och rimsmidaren Josef Högstedt alias Pälle
Näver föddes den 12:e Juli 1897 föddes. Intresset för diktning hade han ärvt av
sin far och han började tidigt skriva ”små pekoral”, som han sa.
Josef hade aldrig tänkt bli författare, han ville bli
militär, precis som sina förfäder. Så han värvade sig till Kungliga
Livgrenadjärskompaniet i Linköping, mitt under första världskriget. De svåra
förhållanden som soldaterna levde under gjorde honom svag och han insjuknade i
den fruktade "lungsoten", TBC. Ingen trodde att han skulle överleva,
men han återkom till livet som genom ett under.
Under konvalescenstiden utvecklades hans diktarådra. Han
skrev av sig sin ångest och oro och sina funderingar över livet. 1923 kom
Solfjät, hans första diktsamling, ut och den följdes senare av ytterligare två
böcker.
Av en ren slump hittade en man dessa tre diktsamlingar på
Kungliga biblioteket i Stockholm. Han fastnade för den unge Josefs diktning och
kontaktade honom brevledes. I detta brev undrade han om inte denne, för honom
helt okände, Josef Högstedt kunde tänka sig att kontrakterat skriva en dikt per
vecka för landsortspressen. Josef skrev
på kontraktet och tog sig i samband med detta pseudonymen, Pälle Näver. Den
första dikten undertecknad, Pälle Näver kom ut i oktober 1934.
Han skrev en dikt varje vecka som gavs ut i ett 30-tal
tidningar i Sverige och fyra svensk-amerikanska tidningar i Amerika. Han bröt
kontraktet 1978 och hade då under 44 år inte missat en enda vecka av
"Veckans visa", som den kallades. Pälle gav även ut 21 diktsamlingar
under sitt verksamma liv.
Under 1940-talet byggde han upp en diktarstuga, kallad
Vättehult. Denna stuga blev hans arbetsplats och här tog han emot tusentals
besökare varje år.
Pälle var främst naturlyriker och fick inspiration till
dikter genom naturupplevelser, årstidsväxlingar eller bara genom en liten
oansenlig blomma. Han skrev även dikter om människor, många gånger med
humoristiska inslag.
Han fick som få andra diktare, ta emot ära och berömmelse
under sin levnad. Han blev bl.a. hedrad genom att en byst i brons föreställande
Pälle själv uppfördes vid Stenberga hembygdsgård. Pälle gick bort den 15:e
Januari 1986 och ligger begravd vid sina fäders kyrka i Stenberga.
30 oktober
Wilhelm Peterson-Berger Sällskapet www.peterson-bergersallskapet.se
och
Föreningen Wendelas Vänner www.wendelasvanner.se
Wilhelm Peterson-Berger, musikskribent och tondiktare och Wendela Hebbe, sångtextförfattare
Joakim Tillmann berättar om PB:s verksamhet och Inga Lewenhaupt om Wendela Hebbe, vars texter han tonsatt. Sång.
Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942) var tonsättare, musikkritiker och författare. Som tonsättare var han mångsidig. Hans opera "Arnljot" betraktas av många som den svenska nationaloperan. Vidsträckt popularitet nådde hans pianolyrik, i synnerhet samlingarna "Frösöblomster", och hans sångkompositioner till dikter av svenska och andra nordiska lyriker. Bland hans instrumentala alstring märks fem symfonier och tre violinsonater; mest känd är Lapplandssymfonin "Same Ätnam". Wilhelm Peterson-Berger var en lysande språkkonstnär. Han författade texterna till alla sina operor och till flera av sina sångkompositioner. Med sin djupa humanistiska bildning var han en skarpsinnig kulturkritiker och säkerligen vår mest uppmärksammade musikkritiker, verksam i Dagens Nyheter under mer än 30 år fram till 1930. Därefter drog han sig tillbaka till sin egendom Sommarhagen på Frösön, uppförd 1914 och numera museum.
Wendela Hebbe (1818-99) blev ensam försörjare till tre döttrar när hennes man var tvungen att fly landet p.g.a. ekonomiska problem. Såsom Sveriges första fast anställda kvinnliga journalist skrev hon teater-, musik- och litteraturkritik i Aftonbladet, där hon också introducerade socialreportaget i Sverige. Hon skrev romaner, Arabella är mest känd, och översatte från franska och engelska samt skrev sagor för barn och visor, såväl text som musik.