Kategoriarkiv: ABF

Gunnar Ekelöf och Grönköpings Veckoblad

Skärmavbild 2017-03-12 kl. 17.06.36Rolös kväll
Av A:fr-d V:stl-nd

Jag står och ser å en högrest tall,
Så fast så rotad i skogen.
Han står så ensam och känslokall
Men fyll sinn uppgift i alla fall
Så snart en kotte blev mogen.

Ej rörs hos dig mellan sav och bark
Eros’ grymma komplexeri!
Du endast står där, så rak, så stark
I hundra år på din egen mark
Och bara växer och växer…

Jag driver rotlös i kvällen kring
Med feberpärlor i pannan!
Du, fur, du känner ej någonting
– ej slår dig tanken, vid hjärtats sting:
I kväll hon kysser en annan…”

Jag vill ej vara den som jag är
– jag ville vara som tallen!
Ej brydde älskog, ej karriär
– i sekler, rofylld, jag stode där
tills jag för yxan blev fallen!

Men vor’ jag furan, och högges ned
Av händer, vana och färma
– hur än i barken det bittert sved,
jag bad en bön att jag sen som ved
fick skänka I-ma* min sista värma!

*Fröken Irma Viola Sjöqvist, Vestlunds musa, dotter till stadens borgmästare.

Vid söndagens Sällskapsliv på ABF berättade litteraturvetaren Daniel Möller om de texter som Gunnar Ekelöf skrev för Grönköpings Veckoblad under pseudonymerna A:lfr-d V:stl-nd och Hjördis Flabbs-Brunander . De har nu utgivits i bokform, Gunnar Ekelöf. Dikter i Grönköpings Veckoblad, med kommentar av Daniel Möller.

”I sina pekoralpastischer fick Ekelöf fritt spelrum för sin lekfullhet som diktare. Här blandade han skämt och allvar, odlade sin svarta humor, personligt fattade absurdism och sitt intresse för nonsens” (sid 10).

Veckobladets nuvarande redaktör, Ulf Schöldström gav en översikt av hur det speciella språket utvecklats – “Grönköpingsspråket – parodi och pekoral”. Redan i Söndagsnisse skrev Albert Engström om herrskapet Grönkvist från Grönköping, men 1916 blev Grönköpings Veckoblad en egen tidning, med den karakteristiska, bombastiska, pretentiösa och samtidigt ängsliga stilen. Oscar Rydqvist var den som under 1920-talet införde ett fast persongalleri i tidningen. Namnet Alfred Vestlund lånade han rakt av från en studentkamrat med samma namn.

 

 

Spännande personligheter var gäster i den litterära salongen Sällskapsliv på ABF!

Det var en frågvis publik som i går mötte de tre föredragshållarna från Personhistoriska Samfundet  och som verkligen fick svar på sina många frågor.

Lasse-Maja

Lasse-Maja 1785 – 1845

Inte visste jag att Lasse-Maja gick klädd i kvinnokläder – det berättade man inte för mig när jag besökte hans cell på Carlstens fästning i Marstrand. Här tillbringade Lasse-Maja nämligen 25 år, dömd för otaliga brott. Men han lyckades aldrig komma åt de stora pengarna, berättade Lars Ericson Wolke professor på Försvarshögskolan, utan det mesta var små tjuverier. Och Lasse-Maja åkte ständigt fast men rymde lika ofta. Pengarna som han kom åt användes till restaurang- och opera besök.

Han lyckades klara sig på ”rymmen” eftersom han ofta var utklädd till kvinna. Lasse-Maja blev till och med anställd som piga utan att bli upptäckt. Hans sociala kompetens måste varit speciell och han också blev mäkta populär under sin tid i fängelset, då någon hjälpte honom att skriva en bok om hans liv. Wolke påpekade att sanningshalten i den skaver – en del stämmer – inte allt, men den avslöjar hur Lasse-Maja inleder sin bana som tjuv tidigt och sedan fortsätter. Med boken reste han då han blivit benådad, runt i landet och berättade om sitt liv, till och med hos sådana som han tidigare besökt i andra ärenden. Han dog 1845, 59 år gammal, och levde alltså 8 år efter de 25 åren i Marstrand, ett tecken på god fysik, menade Wolke.

Fabian MånssonOckså Fabian Månsson (1872-1938) reste runt i Sverige. Men han hade helt andra syften än Lasse-Maja och han blev en av de stora agitatorerna under de första årtiondena av 1900-talet. Han såg sig som en representant för de fattiga och även om han var riksdagsledamot under många år var det i talarstolen ute bland folket han trivdes. Tillsammans med en rad andra socialdemokrater bröt han sig ur partiet och bildade 1917 ett vänsterparti som senare blev kommunisterna. Han gick dock efter några år tillbaka till socialdemokraterna.

Trots en mycket kort skolgång lyckades Månsson bli en lärd man, som författade den ena tegelstenen efter den andra med titlar som Rättfärdiggörelsen genom tron och historiska skrifter om Gustav Vasa och Dackefejden. Han respekterades i många kretsar och utsågs till och med till hedersdoktor. Om Fabian Månsson berättade historikern Torbjörn Nilsson.

Eftermiddagen avslutades av docent Kristina Lundgren, som presenterade en annan agitator och som hon skrivit en bok om, nämligen Ada Nilsson, den praktiserande läkaren och en av de fem kvinnorna bakom Fogelstadsgruppen. Ada Nilsson blev en ledande gestalt i de många föreningar och organisationer som startades under 1910-och 20-talen, ofta med liberala, frisinnade värderingar som grund. I motsats till de flesta andra kvinnliga akademiker kom hon från medelklassen men lyckades senare skapa resurser för att kunna hjälpa andra.

Ada_Nilsson_640x3602

Ada Nilsson 1872 – 1964

Kvinnofrågan och fredsfrågan stod henne nära liksom befolknings- och barnfrågorna. Tillsammans med Fogelstadgruppen startade hon veckotidningen Tidevarvet, där hon var ansvarig utgivare och mot slutet även finansiär. Här skrev hon fräna artiklar om samhällets (läs männens!) dubbel moral när det gällde exempelvis sexualupplysning, prostitution och aborter. Långt innan preventivmedel var lagliga predikade hon nödvändigheten av dem. Hon visste vad hon talade om med sin långa erfarenhet som privatpraktiserande gynekolog. Ada Nilsson fick ett långt liv. Hon dog 92 år gammal 1964.

En stormig relation

De Litterära sällskapens program Sällskapsliv på ABF startade säsongen den 25 september med en stormig relation. Strindbergsällskapet inledde och Kristina Adolphsson berättade om August Strindbergs brev till Harriet Bosse, de förälskade, förtvivlade och förbannade breven.

dscn7017

Kristina Adolphsson

Breven skulle egentligen inte ges ut förrän efter Bosses död – om ens då, men Kristina Adolphssons pappa, skådespelaren Edvin Adolphsson, bidrog sannolikt till att de blev utgivna redan 1932.

Han var gift med Harriet Bosse mellan 1927 och 1932. Hon förvarade Strindbergs brev i deras gemensamma bankfack och en dag tog nyfikenheten över för Edvin och han tittade på några av breven.

De var så intressanta att han tog dem till litteraturprofessorn och Strindbergskännaren Martin Lamm. Lamm blev helt till sig och sa att breven måste ges ut, det skulle ge en mer nyanserad bild av Strindberg och det var helt enkelt Harriets skyldighet att se till att de blev utgivna.

När Edvin berättade om detta för sin hustru redan samma kväll vid middagen blev hon rasande över hans tilltag, drämde en barockspegel i huvudet på honom och stormade ut.

27124Sedan blev det skilsmässa, men senare samma år kom breven ut, kommenterade av Harriet Bosse.

Kristina Adolfsson berättade om hur breven kommit till i olika sammanhang. Om Strindbergs och Bosses inställda bröllopsresa då ”makterna” enligt Strindberg ställde sig hindrande i vägen. Harriet blev naturligt nog besviken och arg och reste på egen hand. Strindberg bombarderade henne med brev. Hon kom hem och den stormiga relationen fortsatte. Hon blev gravid och gav sig av igen.

Det blev fler brev och återförening och så föddes dottern Ann-Marie 1902. Till sist gick det inte längre. De separerade 1904. Och därmed fanns det anledning till ännu fler brev. Strindberg fortsatte att skriva till Bosse tills hon bad honom sluta, när hon gifte sig med den finska skådespelaren Gunnar Wingård 1908. Något av hans brev är undertecknat ”med det där namnet som du inte kan uttala”. Strindberg ville ju att hans förnamn skulle uttalas Ågust av de närmaste. Harriet vägrade och kallade honom i stället för Gusten.

Det finns få brev bevarade från henne, eftersom hon brände så gott som alla sina brev. Man får bara vara tacksam att hon inte gjorde likadant med Strindbergs brev, som inte bara ger en bild av (hans syn på) deras relation utan också vardagsglimtar från den tidens Stockholm. I ett av breven får man en skildring av deras hem och så nämns ”dagens senaste posttur” – en hälsning från en tid då posten delades ut flera gånger om dagen.

Det blev en lysande inledning på höstens Sällskapsliv på ABF. Kristina Adolphsson är ju skådespelerska och det är en förmån att få lyssna till en så professionell berättare och uppläsare.

Den 2 oktober blir det Nils Ferlins liv och diktning. Hela programmet finns här.

Tryckfrihetens gränser

I samband med DELS årsmöte på ABF i lördags talade förste bibliotekarie Wolfgang Undorf om de låsta samlingarna på Kungliga Biblioteket och tidigare hovrättspresident Johan Hirschfeldt kommenterade. Ett 40-tal åhörare hade bänkat sig för att höra vad som gömmer sig i skåpen.

Wolfgang Undorf berättade att det finns tre specialsamlingar med tryck som inte lånas ut. Den äldsta, K-samlingen, skapades på 1900-talet och innehåller konfidentiellt tryck fram t.o.m. 1955 och är avslutad. Samlingen innehåller såväl leveranspliktigt och icke leveranspliktigt material, t.ex. sådant som varit avsett för internt bruk inom företag, organisationer och myndigheter såsom polisen, tullen och försvaret. Särskilt under perioden 1933 till 1944 fanns politiska skäl att skydda sådant tryck. Samlingen är avslutad.

I den låsta L-samlingen förvaras pornografi, annan erotisk litteratur, nudisttidningar men även material som innehåller företagshemligheter. Även den samlingen är avslutad.

ÖH-samlingen, som innehåller övrigt hemligt tryck från 1956 och framåt växer långsamt. Mellan 2013 och 2015 tillkom sju nya titlar.

Principerna för vad som placerats i samlingarna har skiftat genom åren och tyvärr saknas ofta dokumentation. I vissa fall har en skrift beslagtagits men därefter kunnat släppas fri. Exempel är August Palm (1888) ”Huru hindra könsdriftens onaturliga tillfredsställande” och Gustaf Frödings ”En morgondröm”. Ett annat skäl att låsa in kan vara att materialet är stöldbegärligt, t.ex. årsboken med svenska frimärken (lösa frimärken) eller poptidningen Poster med lösa planscher. I sådana fall kan titlarna lånas ut utan bilagorna. Det finns även lagliga skäl att låsa in t.ex. barnpornografi. Det äldre begreppet ”sedlighetsskäl” gäller inte sedan sedlighetslagen avskaffades 1971.

Wolfgang Undorf har lovat att vi ska få hans manus till föreläsningen när han hunnit redigera den lite.

Efter programmet höll DELS årsmöte. Mötet valde Birgitta Wistrand till ny ordförande efter Barbro Thomas, som avsagt sig ordförandeskapet, men kvarstår i styrelsen. Övriga nya ledamöter är Erik Höök och Niclas Lindberg som ersätter avgående Per Eric Mattson och Peter A Sjögren. Protokoll kommer att läggas ut här på den medlemsinterna sidan så snart det blivit justerat.

Sällskapsliv med Tage Danielsson

logo1Serien med Sällskapsliv på ABF fortsätter och i dag var det dags för Sällskapet Tage Danielssons vänner. Sällskapets ordförande och en av grundarna, Sune Lindgren, berättade om Tages liv alltifrån debuten som blyg ridåhalare i Lektorshagen i Linköping, där grannbarnen satte upp egna teaterpjäser. Sedan blev det framgångsrika gymnasiestudier, med majkarneval, studentspex i Uppsala och många år som som nöjeschef på Sveriges Radio. Och sedan ett livslångt kompanjonskapet med Hasse Alfredsson i Svenska Ord.

Trots att han dog på tok för tidigt har han lämnat Tage Danielsson i radioserien Till Andersson i Nedanofattbart många viktiga bidrag till vårt kulturarv.

Sune Lindgren deklamerade och sjöng Tages texter och visor. Han valde att framförallt att fokusera på mindre kända stycken, sånger, dikter, prosa, kortcitat. Han kan sin Tage, det är uppenbart.

Här är några av de böcker som vi fick ta del av. Alla lockar till återläsning.  Tages böckerI Samlade tankar från roten finns till en dikt som förebådar datalagringsdirektiv, NSA, FRA och mycket mer.

Det är en av många dagsverser som Tage Danielsson skrev för Arbetet. Just denna skrevs så tidigt som 1975.

Om datorns eventuella elakhet
Med anledning av att datorerna upprättat ett särskilt register på personer som har bett datorerna att få veta vad datorerna har för uppgifter att lämna ut om personerna i fråga.

 

Datorerna tänker ju fort, rätt och bra
och ger våra hjärnor all hjälp de vill ha.

Men plötsligt, på något förunderligt vis,
blir datorn istället en jättepolis.

Dess hjärna har blivit identisk med statens,
dess tankar fientliga som byråkratens.

Den hatar tillbaks om du hatar den.
Den tyr sig till husse som matar den.

Datorerna är byråkraternas hundar
som snokar, bevakar och aldrig blundar.

Så trots att datorerna tänker så rätt
så tänker de fel, på nåt underligt sätt.

De matas som hundar av hundarnas herrar
med herrarnas fel, som de blixtsnabbt förvärrar.

De tänker som herrar, kristallklart och kallt.
Sån herre, sån hund. Och det värsta av allt:

Hur storvulna planer de än mäktar välva
ifrågasätter de aldrig sig själva

Tage Danielsson, Tankar från roten 4 april 1975

Nästa söndag, den 15 mars klockan 13.30, är det Det unga Skåne, med Victoria Benedictsson, Ola Hansson, Stella Kleve och Axel Lundegård och deras viktigaste verk. Presentationer av Lars Nyberg, Christina Sjöblad och Kerstin Vikner.

Litterära matineer våren 2015

Litterära matinéer till våren. Dags att anmäla intresse.

Välkommen att anmäla intresse att delta i vårens Sällskapsliv, litterära matinéer på ABF i Stockholm – och i samarbete med ABF. Vi har fem programtillfällen, söndagarna den 1, 8, 15, 22 och 29 mars. De deltagande sällskapen får tillfälle att presentera sina författare, kunna erbjuda böcker och annat till försäljning och värva medlemmar.

Läs mer i denna pdf. 2015 Sällskapsliv ABF Inbjudan

Vikingarelease 3

Häftig release av Parnass´ Vikinganummer

Parnass´ redan uppmärksammade vikinganummer firade numret med release på ABF i Stockholm den 1 april i samarbete med ABF.  Deltagarna bjöds på tillfälle att delta i många
intressanta samtal med vikingaförtecken, bokbord med vikingalitteratur, svara på
quizfrågor från Litteraturbanken och smaka på tilltugg inspirerade av
vikingarnas kokkonst. Agneta Arnesson Westerdahl signerade sin bok ”Sagas
krönika” och Thérèse Tangen pratade om vikingar i fantasy och matlagning utifrån
kokboken ”An early meal”.

Här är några bilder som illustrerar begivenheten. Fotograf Elin Järnemo

Vikingarelease 1Vikingarelease 2

Vikingarelease 4

 

Premiär på Sveavägen!

IMG_0229x

Pierre Ström och Ulf Johan Tempelman

Idag, söndag, var det premiär för ”Litterära matinéer på ABF” på Sveavägen! Först ut på nya mötesplatsen var Emil Hagström-Sällskapet som underhöll med ett varierat program. Pierre Ström och Ulf Johan Tempelman sjöng egna tonsättningar av Emil Hagströms dikter och Ulf Johan läste Hagströms prosa.

IMG_0221x

Det var ju roligt att vi fick tak över huvudet till slut så att den långa programserien inte behövde få ett så abrupt slut som vi befarade i höstas. Olof Holm fortsätter att samordna programförslagen och nästa söndag är det Nils Ferlin sällskapet & Gunnar Turesson sällskapet som står för programmet. Det är enkelt att ta sig till ABF och nu har vi lärt oss att det är dit vi ska på söndagarna! Vi ses!